Glad judisk påsk

29 Mar

I kväll ska jag åka fram och tillbaka fyra tusen år med min tidsmaskin, mellan Kanaans land år 2000 före vår tideräkning, Egypten år 1500 f.v.t, illbaka till Israel ungefär samtidigt, med en mellanlandning i Sverige på 1900 talet (vår tid), och slutligen tänker jag landa hemma i min säng i Jerusalem år 2010. Det vill säga om allt funkar med maskinen och vi inte, gud förbjude,  fastnar någonstans där det inte finns Internet.

I kväll sätter vi oss ner till Sederkvällen, den judiska påskens början. Sederkvällen är mer än någon annan helgdag symbolernas kväll. På Sederkvällen brukar jag ta fram damastduken som en gång var min mormors. Jag har några stycken, de andra är ärvda från min mans sida av familjen. Ingen av min mans syskon är intresserade, men jag älskar det vackra vävda tyget och de fint broderade monogrammen. Jag gläder mig åt att stryka bort veck och skrynklor. Jag tycker om de gamla rödvinsfläckarna som kanske härstammar från Sederkvällar för ett halvt sekel sedan, som inte längre går att få ut. Min mans farmorsmor, som broderat sitt monogram på lakan och dukar, kom från en borgerlig familj i Tyskland och flyttade till Palestina på 30-talet. Man kan fråga sig vad hon skulle med en hel uppsättning handsydda linnehandukar till, när hon satt i sitt enrumstorp på kollektivjordbruket utanför Haifa, men kanske fann hon tröst i det ovana genom att omge sig med några välkända föremål. 

Från min mormor och morfar finns ingenting gammalt kvar. Till och med min vigselring, som en gång var mormors, köptes i Sverige när mina morföräldrar kom dit från Polen efter Andra Världskriget. Mormors ursprungliga ring stals utanför Warsawas getto av en illvillig polack som lurade utanför gettots murar precis när mormor och min mamma lyckats ta sig ut, en kort tid innan gettot likviderades. Den ursprungliga vigselringen blev deras räddning, den grindslant de betalade för att tillåtas passera mellan en snar död och en chans att överleva.

Seder betyder ordning. Kvällen börjar med att man läser dagordningen, de 15 symboler man ska tala om, för att genom dem beröra kvällens teman. Sen börjar man läsa igenom påskberättelsen. Om jag ska välja två meningar som summerar kvällen är den ena ˝och du ska berätta för dina barn, denna kväll˝, och den andra ˝varje människa är förpliktigad att se sig själv som om han själv var med vid uttåget ur Egypten˝. Judar är ett folk som minns, vi bygger vår framtid på vårt förflutna. Men till skillnad från Timon och Pumba, som uppmuntrar Simba att lämna det förflutna bakom sig, vill vi lära oss av historiens läxor, minnas för att växa och förbättras. Inte bara de individer som byggde pyramiderna (metaforiskt) var slavar. Vi har ännu inte befriat oss från alla slaveriets bojor och var och en ska granska sig själv, nu, för att vara en bättre människa imorgon.

Kvällens text är en hel bok, en blandning av historik, bön, sånger, psalmer och frågor. De första frågorna brukar ställas av de yngsta barnen som reflekterar över kvällens och symbolernas mening. Sen talar man om förfäderna, om Egypten och de tio plågorna, om tro, frihet, hjältemod, samt om våren och det gröna som spirar ur jorden.  Man äter bittra örter till minne av slaveriet, persilja som symboliserar den nya grödan, det platta matzabrödet som symboliserar ödmjukhet och sen blir det riktig mat som symboliserar att det är härligt att leva (författarens egen åsikt).  Sederkvällen har firats i många tusen år. Enligt en teori var Jesus sista måltid en Sederkväll. Mellan de olika delarna i texten sjunger vi och det vävs in många didaktiska element för att engagera de yngre deltagarna. För barnen brukar kvällens höjdpunt vara när man gömmer ett halvt matzabröd som de ska leta efter. Och traditionellt får de hittelön i form av en present. Hos oss gör vi matze-letandet i form av skattjakt, där barnen får frågor med ledtrådar. Det är bra att de springer runt lite, annars kan vi sitta till bords en fyra-fem timmar. Vi läser alltid hela den traditionella texten plus att man får fråga så många frågor man vill, som har med ämnet att göra. Och att prata, det gillar vi. Och det finns mycket intressant att prata om. Och trots att vi bor här, avslutar vi kvällen med att sjunga, som judar har gjort sen förskingringen, Nästa år i Jerusalem.

Glad Seder!!!

Annonser

4 svar to “Glad judisk påsk”

  1. Maria de Suède mars 29, 2010 den 10:26 f m #

    Själv ska jag fira en roman-katolsk påsk inte så jättelångt bort från Vatikanen…Joyeuses Pâques ! Ty jag bor i Frankrike, men ska till Södra Italien…Jag tänker på mitt fadderbarn i Gaza…

    • Noomi Berlinger-Stahl mars 29, 2010 den 11:15 f m #

      En glad påsk. Hur firar ni? Tro mig, jag tänker också på befolkningen i Gaza och tänker på vad vi kan göra för att hjälpa dem och oss.

  2. Dina mars 29, 2010 den 10:46 f m #

    Kul att läsa om hur andra gör det, fast än vi alla gör mer eller mindre lika.Chag Sameah till er alla från oss alla!PS Förstår dig precis ang ärvda damastdukar.

  3. Britt Ohra april 18, 2011 den 3:53 e m #

    Detta är en helg som har med vår judiska historia att göra och inget annat. Ska kanske också fira hur de/ terrorister spränger sina egna barn i luften, detta för att komma åt landet Israel? med ett löfte om att om de gör det så kommer det till paradiset och DÅ ja DÅ kommer de att få tillbaka deras så kallat land, ja det finns många andra löften som är banala och barnsliga så jag behöver inte ta upp dem.Jag tycker att vi ska kunna fira våran judiska påsk med gått samvete trots allt vad världen tycker. Chag sameach och chaserOhra

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: