En sanning med modifikation

20 Maj

Här är ytterligare två motpoler att beakta i Mellanösternkonflikten. ˝Sanningen, hela sanningen och inget annat än sanningen˝ eller ˝i krig och kärlek är allt tillåtet˝.

Det går sällan en dag när jag inte använder mig av Wikipedia.  Antingen är anledningen till mitt grävande att något av barnen behöver fakta för sina skolarbeten eller så vill jag kolla en detalj jag är mån om att inte missa eller så är jag ofta helt enkelt nyfiken på något. Mina gamla pappersuppslagsverk får sen ett antal år stå och samla damm, det är så mycket lättare att låta fingertopparna knappa sig fram till informationen. Jag vet att man inte helt kan lita på Wikipedia och ofta dubbelkollar jag med andra källor.

Men det visar sig att historieförfalskningen är värre än jag trodde.  Enligt den israeliske ekonomijournalisten Rotem Sela, som skriver i dagstidningen Maariv den 15.5, finns det organiserade grupper av pro-palestinska aktivister som ägnar sig åt att skriva om de artiklar i Wikipedia som berör Mellanöstern. Wikipedia är ju ett projekt som kontinuerligt ändras och byggs ut. Om man skrivit en helt ny artikel, kan man skicka in den till redaktionen, som då antingen godkänner, rättar eller förkastar. Även existerande artiklar kan rättas, dock kan man högst ändra en given persons förändring tre gånger på samma dag. Pro-palestinska aktivister jobbar systematiskt på att lägga till artiklar eller få igenom omskrivningar i Wikipedia. Det senare går till på följande sätt; någon aktivist lägger till en ovidkommande kommentar i en viss artikel. Om han blir rättad, lägger han återigen in samma kommentar. När han blir rättad igen lägger han in en tredje, anti-israelisk kommentar, den han i själva verket ville ha in från början. Man kan nu, enligt Wikipedias regler, inte längre ta bort förändringen.

Man skriver även nya artiklar som på olika sätt slinker Wikipedias frivilliga redaktörer genom fingrarna. Som exempel går det att läsa en hel artikel, i samma format som beskriver alla världens stadsbildningar, om staten Palestina som grundades 1988. Om man läste den artikeln, och inte visste bättre, så kunde man banne mig tro att den Palestinska staten faktiskt existerar. Vilket inte hindrar samma pro-palestinska aktivistgrupp från att peta in en hel del osmickrande kommentarer om Israel, som på något magiskt vis ligger på samma territorium.

Propagandakriget mellan Israel och arabvärlden är för ögonblicket den hetaste fronten. Sharon, en väninna som undervisar i Förintelsens historia, var hemma hos oss igår. Hon kom just tillbaka från en dryg vecka i Tyskland och Polen som föreläsare för en grupp universitetsstuderande från Kanada.  Det var långt ifrån första gången hon var med på en liknande resa, men den har gången kom hon hem till Israel helt skakis. De lät mig inte tala, berättade hon. De kom med på resan för att lära sig om Förintelsen, men istället för att lyssna, ifrågasatte de det jag sa och kom med lösryckta anklaganden. Det är förfärligt att vara jude på de flesta universitetskampus i nordamerika, sa Sharon. Judiska studenter som vågar identifiera sig som judar blir påhoppade och trakasserade, inte bara av andra studenter utan även av föreläsarna. En slags omvänd McCarthyism, föreställer jag mig. En slags moralisk majoritet som går i drev. Är du pro-Israel, din jävel?

Med på resan hade gruppen flera överlevande vittnen. På en bussresa satt en av dessa gamla damer bredvid Sharon när hon blev tillfrågad vilket som var hennes älsklingsland i världen. Den gamla damen vände sig till Sharon och sa tyst ˝jag vill säga Israel. Tror du att det är OK om jag svarar så?˝

Så effektivt har den arabiska propagandamaskinen malt, att det virtuella nästan är en realitet, och det reela nästan är en skam. I Kejsarens nya kläder ropar pojken till slut att kejsaren är naken. Då och då ropar någon intellektuell personlighet med tillräcklig integritet, som Italiens Oriana Fallaci, att historieförfalskningen står dem upp i halsen. Men de flesta sväljer beskedligt, och vissa öppnar munnen stort och ber om mer.

Annonser

6 svar to “En sanning med modifikation”

  1. em maj 22, 2010 den 1:06 e m #

    Hej! Hittade din blogg i Menorah och tror jag kommer stanna här 🙂 Skönt med en sund syn på världen och inte minst Israel presenterad på svenska.

  2. Herr och/eller Fru S maj 24, 2010 den 9:22 f m #

    Två fel gör väl inte ett rätt. Det är fel att domonisera Israel, men samtidigt så måste man ju kunna kritisera det staten Israel gör, detta utan att angripa någon som råkar ha samma religon som samtidigt utgör grunden för staten Israel.Varför är det så sällan den kritik som finns interns i Israel kommer fram?//Herr S

  3. Noomi Berlinger-Stahl maj 24, 2010 den 9:48 f m #

    Som jag sagt tidigare, det är skillnad mellan att man måste kunna få kritisera Israel, och att man måste kritisera Israel. I det rådande politiska klimatet i Sverige är det senare regel. Jag tror därför att det är många med mig som inbördes fritt kritiserar regeringens ståndpunkter eller handlande, men är mindre benägna att göra det utåt. Om det finns behov för det så verkar det redan vara fullt tillfredställt.

  4. Herr och/eller Fru S maj 24, 2010 den 9:56 f m #

    Jag upplever det ibland som att det är ok för Israeler att kritisera staten Israel, men att det inte är ok för andra att göra det, rätt eller fel så är det så jag upplever det. Sen håller jag med om att man kritiserar Israel lite väl slentrian mässigt, men på samma sätt så kritiserar man ju faktiskt palestinerna och tar upp terrorist kortet även när det rör sig om andra saker.Det är intressant att staten Israel aktivt förhindrar civilbefolkningen i Gazaremsan att t ex fiska, sen att Hamas andvänder båtar för att smugla in vapen är en annan fråga som borde kunna hanteras på ett annat sätt. På vilket sätt motivierar det rätten att förstara fiskenät, mm.//Herr S

  5. Noomi Berlinger-Stahl maj 24, 2010 den 10:18 f m #

    Vi är känsliga för kritik, därför att Israels fortsatta existens fortfarande ifrågasätts, och inte bara av knäppskallar i Iran. Det som händer i Gaza är tragiskt, en stor majoritet av invånarna hålls gisslan av sina egna ledare. Hur kan Israel skydda sin civilbefolkning fortsatta raketbeskjutningar utan att reglera vad som kommer in i området? Det rör inte Hamas i ryggen om den egna civilbefolkningen blir lidande av raketanfallen. Tvärtom, de använder gärna de civilas lidande för att vinna ytterligare en propagandaseger. När Israel på något sätt tidigare har lättat greppet om Gaza, utnyttjar Hamas det omedelbart för att ta in fler och effektivare vapen.

  6. Herr och/eller Fru S maj 24, 2010 den 10:25 f m #

    Fast du kan väl inte tycka att det är ok att ”polisen” kan behandla oskyldiga hur som helst, beslagta någons bilar för att andra i det kvarteret begår brott, för rent krasst är det samma sak.Att Israelisk polis och militär inte ingriper när extrama ultraortidoxa judar går in och sågar ner olivlundar som tillhör palestiner hjälper väl knappast till att hitta en lösning.Att staten Israel har rätt att existera håller jag med om, men frågan är ju om staten bara skall vara till för en religiös gruppering eller den skall vara till för samtliga som bor inom statens gränser. Jag är också medveten om att Hamas utnyttjar civilbefolkningen för att uppnå propaganda segrar, men det gör ju inte det rätt för staten Israel att begå samma fel mot oskyldiga.//Herr S

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: