Visst gör det ont när ideologin brister

28 Jun

Om en ovanligt beläst marsmänniska skulle landa i Sverige, och av någon anledning bestämma sig för att läsa Aftonbladet, tror jag han skulle ha svårt att förstå att detta är en publikation som identifierar sig med den ideologiska vänstern. Om det råkade vara en sportintresserad, eller sensationslysten marsmänniska så skulle han nog vara nöjd med  den glassiga förstasidan,  men om det mot förmodan skulle vara en strängt marxistisk marsmänniska så vart han nog ganska besviken.

Chassidismen, det som nu har utvecklat sig till judisk ultra-ortodoxi, uppstod på 1700-talet som en ideologisk reaktion mot den tidens dominanta rabbincentrerade teologi. Baal Shem Tov, chassidismens grundare, sökte direktkontakt med gud. Snarare än att se religionen som en plikt och en radda torra lagar, ville han betona den själsliga upplevelsen, glädjen, känslan av att leva i ett större sammanhang. Baal Shem Tov vände sig till naturen, till sång och dans, till de mystiska texterna, till sagor och liknelser. Även om hans lärjungar var lika noga som tidigare generationer med att följa de judiska lagarna, var den nya religiösa upplevelsen den tidigare väsensfrämmande. Tänk er sång och dans, handklappning och extas i statskyrkan. Baal Shem Tov vände sig till individen, bort från det tidigare legalistiska rabbinstyret .

Om Baal Shem Tov skulle landa i ett av de ultraortodoxa bostadsområdena idag, tror jag inte han skulle känna igen sin skapelse.  Den kreativa energi, det mod och den nonkonformism som han representerade har genomgått en metamorfos och blivit sin egen motsats. Visst finns sången och glädjen kvar i bönen men annars har det chassidiska samhället blivit höjden av konformism,  av fingerpekande och småsinthet. Chassidismen har skapat sina egna rabbiner, som har ett större inflytande över sin flock än någonsin tidigare. Förr eller senare kommer en reaktion, en utbrytning, det är en av naturens lagar.

På sjuttiotalet i Sverige var ideologiskt tänkande allestädes närvarande. Vi hade feminism och första maj och protester mot imperialism och klasskamp och kärnkraftsfolkomröstning och Teodorakis och Bader Meinhoff. Allt var väl inte sådär väl genomtänkt, men det ideologiska ordförådet var en del av vårt språk. Jag kommer inte ihåg min skolspanska, men jag kan fortfarande sjunga När den svarta tuppen gal, på spanska. En del av lärarna på min Östermalmsskola var gamla högborgerliga stofiler, men nästa alla de unga hade Mah Jong kläder och partikort och reste på semester till Kuba och läste Aftonbladet.  Jag tvivlar på att Aftonbladets förstasida hade hovblogg och tips hur man kan få sin bak att se smalare ut på den tiden.

Jag saknar den gamla vänstern som brydde sig. När jag gick i tredje ring var det riksdagsval, det första valet vi hade rätt att rösta i. Jag har alltid gillat att käfta. Under en diskussion i klassen, där de flesta eleverna var produkter av övre medelklassen, undrade jag hur många som faktiskt läst de olika partiernas valpropaganda. Tänk, provocerade jag, innan ni röstar. Man behöver inte rösta på samma parti som ens föräldrar. Jag minns att jag nämnde VPK, som kanske inte var det mest självklara valet bland Östermalmsungdomarna.  

Jag tror att jag då faktiskt trodde att vi stod på tröskeln till en bättre och mer rättvis värld. Innan kommunismens tunna fernissa rämnade, innan vi förstod vilka grymheter som begåtts i frihetsrörelsernas namn.  

Nu känner jag inte längre igen vänstern. Hur är det möjligt att vänstern lierar sig med världens mest reaktionära och fundamentalistiska krafter? Hur kan vänstern ta avstånd från feminismen? Hur kan vänstern marschera axel mot axel med kapitalister som får Farbror Joakim att se ut som en filantrop? De slagord vi trodde var en del av kampen för en bättre värld är nu tomma, avkönade slagträn, vars syfte är att få slagskämpen att framstå som politiskt renlärig. Med risk att upprepa mig säger jag det igen. Upprepa inte andras slogans automatiskt. Tänk.

Annonser

Ett svar to “Visst gör det ont när ideologin brister”

  1. Maria de Suède juli 2, 2010 den 10:11 e m #

    Vad har Aftonbladet med vänstern att göra?Tabloid vore ju bättre!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: