Grattis på 100 årsdagen

5 Okt

Ordet “kibbutz” på hebreiska väcker ungefär samma känslor som när man säger ”folkhem” på svenska. Kibbutzerna är mytologiska, de symboliserar det bästa i oss, våra renaste, mest upphöjda ögonblick och förhoppningsvis vårt mest autentiska själv. I israelisk kultur är livet på kibbutz, de värderingar som kibbutzerna stod för, vårt eget Shangri-La. Myten, liksom myten om det svenska folkhemmet,  är säkert inte 100% med sanningen överensstämmande, men det finns mer än en kärna av sanning bakom nostalgin.

Vet ni vad en kibbutz är? Lite vagt vet väl alla vad det handlar om, ett kollektivjordbruk i Israel, det närmaste ett rent socialistiskt samhälle mänskligheten någonsin lyckats skapa. Igår firade Kibbutzrörelsen sin hundrade födelsedag. Vi snackar om en ganska skröplig hundraåring, som tvingats göra omfattande förändringar i sin livsstil för att överleva. Ett tag, på 90 talet, verkade Kibbutzrörelsen dödsdömd. Men nu visar den åter tecken på förnyelse och vitalitet. När jag först kom till Israel tillbringade jag ett år på kibbutz Lavi i Galileen. Det var kanonkul, men det räckte för mig, och inte ens i mina mest gröna-vågen ögonblick har jag någon lust att flytta. Samtidigt kan man inte överskatta kibbutzernas bidrag till Israels korta historia.

1910 grundades Kibbutz Deganya av ett dussin unga pionjärer, som ville bygga upp ett kollektiv grundat på jämlikhet, frihet och demokrati. Idag finns ca. 270 kibbutzer, spridda över hela landet. Den största kibbutzen har över 1200 medlemmar, den minsta 25. Sammanlagt bor över 120.000 israeler på kibbutz idag. Som mest bodde där drygt 125.000 personer. Och om jag är inne på statistik kan jag nämna att sedan Svenska Kibbutz Vänner (SVEKIV) drog igång 1970, har närmare 40.000 svenska ungdomar jobbat som volontärer på kibbutz.

32-comun.jpg

Ursprungligen var kibbutzkollektiven verkligen kollektiva. Medlemmarna bodde visserligen parvis för sig, men all aktivitet var gemensam. Man åt i matsalen, lämnade in tvätten till tvätteriet, jobbade där kibbutzen mest behövde, deltog i kultur och debatt på kvällarna. På de flesta kibbutzerna sov barnen, tills för ungefär 30 år sedan, inte hos sina föräldrar, utan i gemensamma barnhus, ett fenomen som på senaste tiden blivit starkt kritiserat. Liksom det, på 80-90 talen, var inne att i västerländsk litteratur, med Freuds stöd, kritisera sin mor, så var det länge en vouge bland kibbutzbarn att skylla alla livets olyckor på det gemensamma boendet. Faktum är att alla barn på kibbutzerna numera bor hos sina föräldrar, så de måste själva ha insett att priset för det gemensamma boendet var alltför högt.

En annan stor förändring är att ingen kibbutz längre helt kan försörja sig på jordbruk. För att överleva i dagens kapitalistiska samhälle, och för att hålla jämna steg med levnadsstandarden i resten av landet, har alla kibbutzer även utvecklat andra inkomstbringande sysselsättningar. Många kibbutzer har fabriker som producerar och exporterar produkter till jordbruksindustrin, som droppbevattning och växthusdelar. Många kibbutzer försörjar sig på turistnäringen medan andra har helt orelaterade produkter, som det lilla behändiga tortyrredskapet som rycker ut hårstrån från kvinnoben.

Hur det blir med kibbutzerna framöver är just nu, i övergångsstadiet, svårt att spå. Oavsett framtida utveckling,  står vi  i djup tacksamhetsskuld till de idealistiska ungdomar som för 100 år sedan bokstavligen skapade ett nytt samhälle. Genom deras utopiska drömmar skapades ett av världens mest moderna  jordbruk, en ny arbetsmoral i en kultur där flit annars inte är en ledstjärna, en kärlek till naturen,  en socialdemokratisk grundstruktur, folksånger och folkdanser och oändligt mycket mer.

I somras flyttade våra närmaste grannar från Jerusalem till kibbutz. Igår var de på besök i storstaden. De verkar väldigt nöjda.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: