Ursäkta att jag andas

5 Okt

På lördag infaller Jom Kippur, den judiska försoningsdagen. Försoningsdagen är en fastedag, den heligaste dagen i den judiska kalendern och den dag då man uppmanas att se sig själv och sanningen om en själv i vitögat. En troende eller traditionsbunden jude tillbringar dagen med bön i synagogan. Andra fastar kanske en del av dagen, eller avstår från något av vardagens lyx. Gissningsvis brukar majoriteten  av Sveriges få judar gå till jobbet som vanligt. I Israel, däremot, är Jom Kippur högst märkbart. Biltrafiken avstannar helt i judiska städer. Det är inte lag på det, det är en tyst överenskommelse mellan alla medborgare. Jom Kippur i Israel är alltid årets minst förorenade dag. Det skulle vara intressant att veta i vilken utsträckning en helt otrafikerad dag påverkar luften vi andas. Däremot fylls gatorna av barn på hjul; cyklar, rullskridskor, sparkcyklar m.m.

De som inte går till synagogan stannar hemma, av respekt för dagens helighet. Även i blandade judiska och muslimska städer som Jerusalem tar den arabiska befolkningen hänsyn och låter helt bli att köra i de judiska delarna av staden. Just det finner jag djupt rörande och vänligheten i den gesten inger mig hopp om att vi någon gång kommer att kunna dela denna smala landremsa.

Den viktigaste delen av Jom Kippur är att be om ursäkt för sina synder och överträdelser, mot gud, men i första hand gentemot ens medmänniskor.

 Men av någon anledning har jag, trots den kommande dagens allvar ingen lust att vara mild idag. Man ska be om förlåtelse när man har gjort fel. Men man ska inte be om förlåtelse för annat, till exempel för att man andas. Följande text dök upp på FB.

Det tycker jag är fel. Om man ber om ursäkt, inte för att man inser att man haft fel, utan för att man vill förbättra sitt förhållande till någon, då är det oseriöst. En del av försoningsprocessen är att bättra sig, att besluta sig för att inte göra om samma misstag. Om jag egentligen inte tycker att jag har begått något misstag, så kan jag heller inte slutföra processen.

Så här är några saker jag inte tänker be om ursäkt för;

Mellanösternkonflikten

På något sätt har Mellanösterndebatten i Sverige satt iväg på egen kurs, där fakta och sammanhang godtyckligt lämnas vid vägkanten. Mellanösternkonflikten handlar inte om vad Israel gör mot palestinierna. Den handlar om vad palestinier/arabvärlden och israeler gör och har gjort mot varandra. När vi säger att parterna måste sätta sig runt förhandlingsbordet, är det för att finna lösningar på de ömsesidiga krav parterna har.

I Sverige låtsas man inte om att den arabiska sidan förkastade FNs förslag till delning 1947, och började ett  krig mot Israel. I Sverige låtsas man inte om att förenade arabiska styrkor upprepade gånger öppnat krig mot Israel, vilka de samtliga gånger förlorat. Mahmoud Abbas har vid flera tillfällen uttalat sig om Israels 63 år långa ockupation. Det vill säga att Abbas räknar staten Israels sjävständighet som början på ockupationen, inte Israels närvaro på Västbanken, vilken som bekant varat sen sexdagarskriget 1967. I Sverige låtsas man att det en gång funnits en palestinsk stat som erövrats av Israel. En palestinsk stat har aldrig funnits, Västbanken är ett område som 1947 beslagtogs av Jordanien utan några som helst internationella medgivanden, och som 1967 erövrades av Israel, efter en jordansk offensiv.  Att detta försätter palestinierna på västbanken i en rävsax är tragiskt, men det är en tragik som uppkommit mellan två interessen, och som bara kan lösas av båda intressenterna.

Att jag vill vara judinna. När man läser bloggkommentarer till proisraeliska inlägg så är det alltid något snille som säger att om judarna bara slutade envisas med att vara judar så skulle alla problem försvinna. Till nämnda ljushuvud säger jag:

A. Det är inte ditt prerogativ att bestämma (eller på svenska, det ska du skita i)

B. Om alla människor i hela världen istället bestämde sig att bli judar, så skulle det  lösa problemet lika effektivt

C. En hel del judar prövade den modellen, men bl.a. spanska inkvisitionen och Hitlers rasteori bevisade att det inte funkar

Att jag vill bo i Israel. Inte för att jag är rädd för en ny förintelse utan för att jag ser värde i att leva i och fortsätta min egen kultur. Jag vill bo i det enda landet i världen där man kan vara kulturell lika väl som religiös jude. I Sverige firar man jul. Det är inte min helgdag. Det finns bara ett land i världen där barnen har ledigt på Chanukka. I frysdisken i Sverige finns det pytt-i-panna och kroppkakor. Jag vill bo där jag kan få min traditionella mat, höra judisk musik på radio, gå på arkeologiska utgrävningar och se mitt kulturhistoriska arv. Där kalendern är judisk, där mitt namn inte låter främmande. Alla har rätt att leva i ett sammanhang där de känner sig sammanhängande. Jag ber inte om ett land där alla är judar, eller där alla judar är likadana. Vi har plats för olika. Men det finns ett land i världen där den judiska kulturen är majoritetens kultur.

Att judar har legal, moralisk och historisk rätt till ett eget land, i Israel. FN har röstat på det, två gånger. Britterna fick tillstånd av FN att styra över den delen av det forna Ottomanska imperiet just för att ge dem tillfälle att skapa en judisk stat i mandatområdet. 1947 fattade FN åter ett majoritetsbeslut om grundandet av en judisk stat. Men jag upprepar, det betyder inte att det bara finns plats för en stat, eller att Israel bara är till för judar. Som det står i Israels självständighetsdeklaration från 1948 så är Israel ett land för alla sina medborgare.

Något av det mest absurda inom propagandakriget mellan arabstaterna och Israel som hänt de senaste åren är det återkommande påståendet att judar historiskt sett inte har någon anknytning till Israel. Man skulle kunna tro att något så bisarrt nödvändigtvist skulle falla på eget grepp. Men, om det tjänar ett intresse så förtjänar det pinsamt nog tydligen att upprepas. Men tillåt mig att inte ta den genren på allvar.

Att Israel har rätt att mätas med samma måttstock som andra länder. I Israels fall räcker det med en anklagelse för att döma och fördöma landet. Det senaste exemplet är den s.k. Palmerrapporten om första Ships to Gaza som FN beställde. Efter att alla kritiker samstämmigt konstaterat att Israels blockad mot Gaza otvivelaktigt stod i strid mot internationell lag  kom Palmer och sa nej, så är det inte. Israels blockad mot Gaza är laglig. Resultatet blev givetvis att rapporten förkastades.

Onyanserad kritik eller kritik som inte grundar sig på fakta tar dessutom udden av kritik som borde uppmärksammas.

Min privata försoning för mina överträdelser ska jag fundera över på den judiska Försoningsdagen. Just nu funderar jag på om världen kan försona sig med Israels existens.

P.S. Om ni vill veta när det dyker upp nya inlägg på bloggen kan ni bocka för boxen längst ner på denna sida där det står ”Meddela mig om nya meddelanden”

Annonser

17 svar to “Ursäkta att jag andas”

  1. duritzan oktober 5, 2011 den 12:52 e m #

    NEJ – jag tänker inte ursäkta att du andas. Man kan bara ursäkta det som är fel.

    Om inte världen kan försona sig med att Israel finns är DEN inte värd att få finnas.

    Om inte arabstaterna vill hjälpa sina palestinska bröder bl.a. med att ge dem medborgarskap i de länder de flyttar/vill flytta till är de inte värda att kallas bröder.

    Överallt annars arbetar man för att upplösa flyktingläger och att integrera flyktingarna i det land där de bor. Varför vill ingen veta av palestinierna? Att inte de arabiska bröderna vill skulle kunna tolkas som att palestinierna är en sämre sorts människor. Jag tror inte det är det budskapet man vill förmedla. Men ”normalt” är det bara ”sämre människor” som man avskiljer och låser ute/inne så det är ett grymt budskap de sänder till omvärlden. Det enda land som inte förvägrar palestinier medborgarskap är det land som anklagas för att stänga dem ute/inne. Var finns logiken?

    För många år sedan säg jag en plansch med en blott alltför aktuell text:

    I’VE MADE UP MY MIND.
    DON’T CONFUSE ME WITH FACTS!

    • Gurra G oktober 6, 2011 den 10:59 f m #

      Men skal inte palestinierna få en chans att bo i Israel under värdiga former? Det kan de ju inte nu eftersom de är ockuperade av sina egna landsmän?

      Och självklart kan inte Israel förneka palestinierna medborgarskap! De bor ju där! De kommer därifrån. Hur tänker du, människa?

      Det är ett historiskt misstag (förkastandet av tvåstatslösningen 1947) som gör att Israel är enda staten. Glöm inte det!

      • duritzan oktober 7, 2011 den 3:23 e m #

        ”ockuperade av sina egna landsmän”
        Vilka landsmän menar du – israelerna eller Hamas?
        Var är ”där” som de bor – Gaza eller Israel?

  2. Gurra G oktober 7, 2011 den 10:36 e m #

    Ligger inte Gaza i Israel? Palestinierna är ockuperade av Israel, sina egna landsmän (de bor i samma land). Eller finns det helt plötsligt två stater?

    Ursäkta dåliga formuleringar, men spela inte dum för det är jag helt säker på att du inte är.

    Situationen i Israel är helt oacceptabel och att se sådana som dig och Noomi försvara den hela tiden är frustrerande, provocerande och i förlängningen gynnsamt för Hamas. Jag har judiska vänner som tycker som ni och jag säger till dem det jag säger till er anonymt (ja, Noomi antar jag vet vem som döljer sig bakom Gurra G) så jag vill understryka att jag absolut inte är antisemit (vilket inte är helt ovanligt att man blir beskylld för att vara om man kritiserar Israel). Ert resonemang är horribelt. Jag kan inte ta Hamas och random raketskjutning i försvar, men sätt er i deras situation. Vad skulle ni gjort? Hade jag bott i Gaza eller på västbanken hade jag nog övervägt att drastiska åtgärder också.

    Och det du säger om att grannländerna/övriga arabstater inte tar emot palestinier får dig att låta ungefär som en Sverigedemokrat här. Vill du det? Tänker du på vad du säger? Vågar du uttrycka dina åsikter för en palestinier?

  3. duritzan oktober 9, 2011 den 8:32 e m #

    Nej, Gaza ligger INTE i Israel. Det kunde ha varit en del av en palestinsk stat om inte araberna nobbat delningen 1947. Det var inte Israel som nobbade tvåstatslösningen!

    Nej, jag spelar inte dum. Varken jag eller min syster begrep riktigt vad du menade, men det är ibland svårt att se otydligheten i sina egna formuleringar eftersom det är så klart för en själv vad man menar.

    Situationen i Israel är onekligen ohållbar – man kan inte stillatigande låta grannarna skjuta raketer in i ens land utan att försvara sig.
    Och situationen i Gaza är ohållbar – man kan inte låta Hamas mörda alla oliktänkande och fortsätta angripa sin granne. det måste bli förbehållslösa förhandlingar för att åstadkomma en hållbar situation med två FREDLIGA stater som lever sida vid sida.

    Denna uppfattning står jag för och den vågar jag stå för inför både judar, palestinier och andra.

    • Gurra G oktober 10, 2011 den 1:02 e m #

      Det kommer aldrig till ordentliga fredsförhandlingar så länge Gaza är ockuperat. Hamas vinner på ockupationen och det smartaste skulle vara att häva den. Enorm Good Will från omvärlden inte minst arabvärlden, (hur den nu kommer att se ut i fortsättningen) kommer följa i spåren av detta.

      Nobbandet av tvåstatslösningen är över 60 år gammal! Kanske dags att dra ett streck över alla gammal skit och börja om? Jag vet att konflikter och oförrätter verkar ha evigt liv i Israel, men kanske kan man någon gång sluta upp med det och börja ett nytt kapitel?

      Självklart kan ni inte stillasittande ta emot raketbeskjutningar, men reaktionerna från israeliskt håll är ju lika illa de? Ett fel rättfärdigar liksom inte ett annat! Så länge ni resonerar som ni gör har ni den situation ni förtjänar.

      • duritzan oktober 10, 2011 den 1:26 e m #

        Men lille vän – Gaza ÄR inte ockuperat. Om du inte räknar Hamas som ockupant. Gaza är däremot blockerat så att inkommande leveranser kontrolleras för att minska vapentillförseln. Att likställa blockad med ockupation är lika orimligt som att likställa narkos med död.
        Det vore utmärkt om man kunde ”börja om” med förhandlingar om hur tvåstatslösningen ska se ut. Haken är bara att palestinierna inte vill förhandla om en tvåstatslösning utan bara om i vilken takt Israel ska utplånas.
        Det är tveksamt om FN hade rätt att besluta om en Israelisk stat 1948. Men det är gjort och har nu mer än 60 år på nacken.
        Två fel gör inte ett rätt. Det är med andra ord lika galet om FN enväldigt beslutar om en Palestinsk stat. Det är något som BÖR komma – men genom FÖRHANDLINGAR mellan de berörda parterna! Jag hoppas att även du kan anse att vi OCH palestinierna förtjänar förhandlingar som kan leda till bestående fred.

  4. Gurra G oktober 10, 2011 den 1:57 e m #

    Lille vän… det var länge sedan. Jag väger 3-siffrigt.

    Kom igen. du vet lika väl som jag att ”kontroll av inkommande leveranser” är dagens underdrift för att inte säga lögn.

    Grunden till Israels existens kan man diskutera hur mycket som helst, men nu är det som det är och att ändra på det är för sent. Det hade förhoppningsvis inte gått till på samma sätt idag. Där tror jag vi tycker någorlunda lika.

    Naturligtvis är jag för en fred i regionen. Som jag sagt tidigare är jag absolut inte antisemit och alla folk har ett existensberättigande i regionen. Vilken jag anser att Israel inte erkänner Palestina att ha.

    Vad är då ditt förslag? Lägger du allt ansvar på Hamas och säger att så länge de finns så kan förhandlingar inte ske? Då kommer oskyldiga Israeler och palestinier fortsätta dö en masse. Underdogen i sammanhanget är Palestina, inte Israel. De kommer därför att försvara sig så mycket de kan.

    Och du får nog acceptera att FN lägger sig i och kanske t o m vara glad för det. FN är svaga, de har en hopplös generalsekreterare och är motarbetade från många håll, men de är trots allt en internationell organisation som bildades för att främja fred. Dessutom kompliceras hela situationen av upproren runt om i arabvärlden och att försöka lösa Palestinafrågan ASAP borde ligga i Israels intresse. I värsta fall har de nya konflikter att ta tag i tidigare än de tror. Men vi får hoppas att det inte blir så.

    • duritzan oktober 10, 2011 den 2:25 e m #

      Vår respektive kroppsvikt är väl ändå ganska irrelevant i det här sammanhanget – ”lille vän”?
      Det är upp till Hamas m.fl. att även de inse att staten Israel FINNS och acceptera dess rätt att fortsätta finnas. Så fort detta inträffar finns förutsättningarna för fred. Inte innan dess. Så länge ena parten har som mål att eliminera den andra kan det inte bli fred. Israel är inte intresserat av att eliminera palestinierna. Det är mer än man kan säga om de palestinska makthavarna. I den frågan har dessa dock inte alla palestinier bakom sig!
      Men förresten: när Hamas et consortes har eliminerat Israel (med FN:s godkännande?) kanske det kan bli fred. Är det den lösning du har i tankarna?

      • Gurra G oktober 10, 2011 den 3:49 e m #

        Verkligen inte. Vad får dig att tro det? Att jag anser att Israel har större skuld i Hamas existens än de själva erkänner? Nu börjar jag känna igen ”Om du inte är med oss är du emot oss”-argumenten man ofta hör från er sida. Lille vän.

        Hur är det med israelernas allmänna vilja att eliminera Palestina, då?

        Hamas kan vad mig anbelangar avveckla sig själva ASAP. De tillför ingenting. Å andra sidan kan jag förstå att de finns. Betänk t ex att Israelerna tyckte det var en bra idé att välja Ariel Sharon till sin ledare. En titt i hans CV får ju Mladic att se en kompis. Hade Sharon varit jugoslav hade han suttit i Haag nu.

  5. Gurra G oktober 10, 2011 den 3:51 e m #

    …på samma sätt som ett helt gäng palestinier också hade suttit i Haag nu om de varit jugoslaver…

    • duritzan oktober 10, 2011 den 7:57 e m #

      Israelernas allmänna vilja att eliminera Palestina är obefintlig. Därmed inte sagt att det finns individer som vill det, dock inte makthavarna.

      Vitsen med att välja en hök som ledare är att de eftergifter som en hök går med på i förhandlingar kan även de hårdföra grupperna komma att acceptera. En duvas eftergifter är svårare att få allmän acceptans för hos stora grupper. Därmed inte sagt att Sharon hör till mina favoriter, men han hade kunnat fylla en viktig funktion – OM motparten velat komma till förhandlingsbordet…

      • Gurra G oktober 10, 2011 den 8:04 e m #

        Men att välja Sharon är ju som att välja … Klaus Barbie Tyskland! Jag fattar att det är en ytterst olämplig liknelse, men jag kommer inte på någon bättre. Det är fullt förståeligt att ingen från den palestinska sidan vill komma till ett förhandlingsbord med honom. Bem som helst utan honom, i princip.

  6. duritzan oktober 10, 2011 den 8:19 e m #

    Det har funnits andra ledare att förhandla med, men ingen har fallit Hamas på läppen. Så att säga ”vem som helst utom honom” är helt enkelt inte sant.

  7. Gurra G oktober 11, 2011 den 9:10 f m #

    Det är uppenbart att du anser att problemet i stort sett är ensidigt här. Med den attityden är det inte konstigt att ni får opinion emot er (nu säger jag er som i israeler, även om jag inte vet om du är det) och att ni aldrig kommer förstå varför. Och min erfarenhet är just den att proisraeler i gemen har svårt att förstå varför Israels handlingar kritiseras och fördöms.

    Försök bara att komma ihåg att bara för att Israels handlingar kritiseras så godkänner man inte raketbeskjutningar eller terrorhandlingar. Verkligen inte. Oskyldiga död är lika stora tragedier oavsett vilken sida de är på.

  8. duritzan oktober 11, 2011 den 9:39 f m #

    I regel är det så i en diskussion att jag blir lika enkelriktad som den jag samtalar med. När den andra parten bara ser felen hos (i detta fall Israel) besvarar jag med att försvara den angripna. Hade du varit mer nyanserad hade även jag varit det. Kanske även vice versa? Nu startade vi i var sin ringhörna och då blir resultatet därefter.
    Oavsett var Mellanösterns problem började måste man ändå försöka se framåt och då måste fler olika lösningar granskas. Och då måste alla stenar vändas. Inte bara Israel och Hamas utan alla aktörer i området måste hjälpas åt att hitta en lösning som alla kan leva med.
    Kan vi enas om det så har vi ändå i VÅRT tänkande kommit en bit på väg.

  9. Gurra G oktober 12, 2011 den 8:26 f m #

    Det tycker jag definitivt att vi kan enas om. Alla fraktioner/sidor måste ta sitt ansvar i den här frågan. Jag inser och erkänner utan omsvep att Israel har en oerhört komplicerad sits. Som ”motståndare” har man t ex Iran och osäkerheten i området är mycket stor med ny ledning i en rad länder och en Saudisk kung som snart förmodligen tar ner skylten.

    I det sammanhanget är det då konstigt att man inte koncentrerar sig mer på att lösa konflikten med Palestina. Löste man den skulle man ju tvärtom kunna ha en bundsförvant.

    Sedan har jag en annan ”brist” i sammanhanget: Jag har svårt att förstå religiösa argument. Jag kan t ex inte förstå varför vissa geografiska platser tvunget måste ingå i en nations territorium med argumentet att det är en ”helig plats”. Nu vet jag inte om du anför dessa argument, men jag ville ge en liten hint om varför jag diskuterar som jag gör. Jag inser också att jag med denna ”brist” i bagaget har lite svårt att över huvud taget diskutera Israel/Palestina-frågan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: