I have rights

23 Jun

När barnen var pyttesmå, dvs. kortare än jag, tyckte de mycket om Barbro Lindgrens böcker om Max. De var så enkla och fina. En stor favorit var Max bil. Mycket kondenserat  går handlingen ut på att Max leker med sin bil, hans kompis Lisa kommer förbi  och det blir slagsmål om bilen. Max mamma tar fram en bil till och så är alla problemen lösta.

De senaste veckorna har debatten om en palestinsk stat vid sidan av den judiska återigen blossat upp. Det verkar som Netanyahu i denna fråga har gått betydligt längre än sina väljare i Likud-partiet. Netanyahu som sagt att han under vissa förhållanden stöder en två statslösning, har med detta uttalande lovat betydligt mer än vad partikamrater och koalitionspartners verkar kunna acceptera. Själv vet jag inte vad jag tycker. Blir det som Max bil; om vi har varsit land, kommer det då att lösa alla problem? Jag är tveksam om det, men tror att det kanske ändå är den enda reela utvägen. Om palestinierna är beredda att ta på sig någon del av ansvaret!

Mitt senaste inlägg här på bloggen handlade om EAPPI och deras verksamhet. Om ni vill veta vad EAPPI är blir ni så illa tvugna att läsa mitt förra inlägg. På framsidan av EAPPIs brochyr finns ett foto av ryggen på en EAPPI volontär. Han bär en tröja på vilken det står, på engelska och arabiska, I HAVE RIGHTS. Det är en okryptisk text, om man accepterar EAPPIs utgångspunkt. EAPPI befinner sig på Västbanken för att beskydda palestinier mot oberättigat våld riktat mot dem av judiska bosättare eller den israeliska armén. I HAVE RIGHTS syftar på att palestinier har rättigheter. Så långt håller jag helt med. Palestinier har rättigheter. Israeler och judar har också rättigheter, och skyldigheter, för den delen.

Härom dagen kastades tre molotov coqtails av palestinier mot en vanlig kommunal israelisk buss. Jag hörde det av en tillfällighet på radion. Det är en icke-händelse, det händer dagligen och rapporteras inte alltid, eller mycket summariskt, av israelisk press. För att inte tala om utländsk press. För det allra mesta händer det ingenting, brinnande flaskor är tydligen inte särskilt träffsäkra. Men man kan tänka sig att det inte är angenämt att sitta på en buss som träffas av en brinnande flaska, eller en större sten, som är ännu vanligare. Ibland går det även illa. Tvååriga Adele Bitton skadades kritiskt i mars i år av en sten som kastades mot bilen hon åkte i och kommer att leva resten av sitt liv med de men hon fick i attacken.

BildAdele Bitton innan anfallet

Asher Palmer (24) och hans son Yonathan (nästan ett år gammal) mördades i september  2011 när bilen de åkte i anfölls av stenkastande ungdomar.  Haaretz korrespondent Amira Hass skrev för en tid sen i tidningen att stenkastandet är en rättighet och en legitim del av det palestinska motståndet.

I min närmaste omgivning talas det mycket om Israels skyldigheter. Många av mina vänner  här i Israel, har en tendens att i varje situation ta på sig skulden för hela konflikten.  I stort sätt tycker jag att det är bra att vi kräver mycket av oss själva. Jag skulle känna mig mycket mer optimistisk om det var likadant hos våra motståndare. Jag läste just ett långt inslag som en av EAPPIs frivilliga skrev om hur enormt jobbigt det är att gå igenom säkerhetskontrollen mellan Bethlehem och Jerusalem. Det har hon givetvis rätt i. Så låt oss jobba för att få slut på det våld och den glorifiering av våldet som gav upphov till säkerhetskontrollerna. Innan självmordsbomberna fanns det inga säkerhetskontoller. Nu finns muren och vägspärrarna och nästan inga självmords attacker. Hur löser man den ekvationen?

Jag har aldrig gått igenom säkerhetskontrollen i Bethlehem. EAPPIs volontärer har aldrig varit hemma hos israeliska familjer vars anhöriga sprängts i små köttslamsor när det satt på en buss. Jag tror inte de bryr sig om dessa familjers öden. Jag tror inte de känner sympati för lidandet på den israeliska sidan. Om bara en sidas lidande är sympatiskt och bara en sida förväntas ta ansvar, så bådar det inte gått för en tvåstatslösning.

Det vi hör från den palestinska sidan innefattar inte ansvarstagande. Inte avståndstagande från terror, inga kreativa nya förslag. Ju fler EAPPIliknande grupper som kommer och ger bekräftelse och stöd till den nuvarande misärern, desto mindre troligt är det att någon förändring kommer till stånd. Jag läste nyligen om europeer som turistar i Kambodja och som en del av deras resa jobbar de frivilligt en halv dag på ett barnhem för föräldralösa barn. Barnen på en del av dessa hem är i själva verket inte alls föräldralösa, utan hyrs ut av föräldrarna mot betalning. Liknelsen med EAPPI och liknande organisationer ligger endast i att de erbjuds en känslomässig upplevelse, en illusion av att närvaron ger en djupgående insikt och en möjlighet för turister att känna sig nöjda med sig själv. EAPPI är liksom Ship to Gaza en del av den systematiska demoniseringen av Israel, inte för att det de upplever inte är sant, utan för att deltagarna redan innan de anländer har valt sida i en oerhört komplicerad konflikt. EAPPI och liknande organisationer har inget intresse av att lära sig mer om konfliktens bakgrund och hur vi hamnat där vi är idag. Därför kan deras aktiviteter aldrig leda till fred eller försoning.

Palestiniernas första rättighet borde vara rätten att bryta sig ut ur den onda cirkeln av våld och motvåld. Rätten att sluta vara passiva spelpjäser i det geopolitiska spelet. Istället för att vara del av ett torgförandet och förevigandet av en sida som lidit och lider i Israel, kunde EAPPI försöka att sätta sig in i konfliktens olika sidor. Jag är personligen beredd att fråga mina f.d. grannar, Meiravs föräldrar, om de vill berätta hur deras liv ser ut sen bussen deras 20 åriga dotter satt på sprängdes i luften och om de tycker att det ligger något värde i att ha en säkerhetsmur mellan Israel och Västbanken.

Annonser

Ett svar to “I have rights”

  1. The Golani Snowman juni 23, 2013 den 6:21 e m #

    Palestinerna fick hela Gaza att självständigt visa hur de ville bygga en stat, sen tänkte Olmert göra samma sak med hela Västbanken. Så de kan förvandla det till ett ytterligare Gaza. Israel har ingen anledning att göra fler misslyckade experiment.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: