En bulles bekännelse

3 Jun

En fantastisk historia. En dansk kvinna som befinner sig i Israel på en kortare tid berättade att hon under sina veckor här mött två arabiska taxichaufförer i Jerusalem. Den ena sa att han är för en tvåstatslösning och framförde den vanliga kritiken och förespråkade de vanliga lösningarna. Den andra sa att en tvåstatslösning bara är dumheter. Det är som en tonåring som säger till sina föräldrar att ni är hopplösa och nu sticker jag hemifrån. Tja, det är ju lätt att säga, sa den behjulade filosofen, men har den unge rebellen tänkt på vad han ska leva av, hur han ska försörja sig, hur han ska klara av ett eget hushåll? Det är lätt att klaga på föräldrarna, så länge man bor hemma. Danskan undrade hur jag såg på saken. Min åsikt är att taxichaufför nummer två borde vara premiärminister. Antingen Israels eller Palestinas, spelar ingen roll.

Precis detta är anledningen till att jag är skeptisk mot en tvåstatslösning. Jag förstår vad två stater betyder, men jag tror inte det innebär en lösning. En lösning betyder två självständiga, fullt funktionsdugliga stater. En stat måste ta ansvar för sina medborgare. (Ja, det är ett problematiskt yttrande gentemot den palestinska befolkningen på Västbanken). Men vi funderar överhuvudtaget inte över hur en palestinsk stat ska fungera, politiskt, ekonomiskt, socialt. Innan staten Israel grundades hade de judiska invånarna redan skapat fungerande institutioner som var redo att ta över så fort staten blev självständig. Det var politiska institutioner, industri, sjukvård, universitet, kultur, transportväsen, jordbruk, fackföreningar, elverk, bokförlag m.m. Ponera att en palestinsk stat utropas imorgon, vilka är dess institutioner? Talar vi om en funktionsduglig stat som kan ta hand om sina egna medborgare? Eller talar vi om en stat som är dömd att misslyckas, som istället för institutioner förlitar sig på att för all framtid vara beroende av andra? Det förefaller mig att den frågan är mycket mer kritisk än var gränsen mellan de två staterna ska dras. En km2 mer eller mindre spelar inte så stor roll. Den nya statens väsen däremot är helt avgörande. De förslag som än så länge har lagts fram är i bästa fall ogenomtänkta. Jag vill veta, om palestinier inte ska jobba i Israel eller hos judiska arbetsgivare på Västbanken, var ska de jobba då? Vilken lagstiftning ska de följa, vem utarbetar den? Vilken domstol ska ge dem rättvisa? Vem ska ge byggnadstillstånd, vem ska mäta luftföroreningar, vem ska planera vägar, vem ska vara ansvarig för vaccinationer? Man kanske inte behöver allt detta innan en stat tillkommer. Men man behöver sträva efter det, tänka igenom hur man går tillväga för att skapa en modern, demokratisk stat. Att skapa en ihålig stat, ett institutionellt vakuum, är döfött. Jag skulle kunna tro på en tvåstatslösning om jag såg att det planterades frön för dess möjliga existens. Så länge det inte händer så är det bara en tonårings gnäll.

De sa just på nyheterna att Hamas f.d. överhuvud Ismail Hannias svårt sjuka svärmor lagts in på sjukhus i Israel. Det betyder att Hannia, som aktivt motsatt sig all normalisering med Israel, som låtit tiotusentals raketer skjutas mot ärkefienden, civilbefolkningen i Israel, även kan göra avsteg från sina egna principer, när det gagnar honom eller hans familj. Det är inte första gången familjen Hannia får tillstånd att föra in sjuka familjemedlemmar in i Israel. Hade Hamas valt att skapa ett eget modernt sjukvårdssystem i Gaza hade det givetvis inte varit nödvändigt. Men trots att just Gaza har mycket lätt att mobilisera både sympati och pengar har detta inte hänt. (Heller). Hannia är bara ett exempel. Andra palestinska ledare följer samma mönster, det predikar en sak och gör sen personligen något helt annat. Den stora patrioten Suha Arafat bot i Paris, där hon handlar designerkläder och predikar väpnat motstånd. Självmordsbombarna är mycket sällan barn till den palestinska ledningen. Fotfolket, kanonmaten, hör inte till samma samhällsklass som beslutsfattarna. Men, det är tydligen inte alla som lyder sin herres röst. Åtminstone en taxichaufför i Jerusalem vågar tänka själv. Och det är han långt ifrån ensam om. Det är honom vi borde förhandla med. Om en tvåstatslösning med betoning på lösning

Annonser

3 svar to “En bulles bekännelse”

  1. Birgitta Asplund juni 4, 2014 den 8:36 e m #

    Jag tycker att det ligger väldigt mycket i det du skriver. Men spontant: vad kom först, hönan eller ägget? De judar som hade förberett staten Israels grundande var ju till en stor del väl-utbildade västeuropeér, med kunskap och traditioner om hur ett samhälle fungerar. Hur ska palestinierna/araberna få den kunskapen? Många är välutbildade, men hur få in det samhällsdemokratiska tänkandet över allt??? Ännu mer spontant: låta palestinier/Israel-araber leda samhällsundervisning ute i byarna, och låta detta vara lika meriterande som värnplikten ?!?! Ex-vis vid köp av bostad?
    Birgitta

    • idiotsäkert - noomi berlinger-stahl juni 6, 2014 den 7:59 f m #

      Hej Birgitta,
      De judar som föreredde staen Israels tillkomst var nästan uteslutande från icke-demokratiska länder i Östeuropa, främst Ryssland och Polen. Mycket få kom från en demokratisk tradition och det är anmärkningsvärt att det var en självklarhet för dem att skapa en demokrati. Men jag talar inte bara om statsskick utan även om alla andra nödvändiga samhällspelare. Redan nu kan israeliska araber göra civil samhällstjänst istället för värnplikt och allt fler väljer att göra det.
      Jag tror att det stora skiftet inte handlar om utbildning utan om en förändring i diskursen. Både Israel och palestinierna måste lära sig att se framåt istället för att alltid se tillbaka. Lots hustru är mer än en biblisk historia. Man kan faktiskt bli handlingsförlamad av att ständigt vända sig bakåt.

  2. Charles Niburg juni 12, 2014 den 6:59 f m #

    Du får högsta poäng av mig, för dina tankar. Kram Charlie Niburg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: