Att flyta i Facebooks mittfåra

16 Okt

Mycket frustrering = många bloggar. Det är i alla fall bättre än andra sätt att lätta på trycket.

Som alltid är fallet vid någon större kris i Israel (samma gäller givetvis för resten av världen) delar sig Facebookvänkretsen, likt Röda Havet vid uttåget ur Egypten, i två. Den ena sidan delar allt som får palestinierna att se dåliga ut, foton på relevanta eller icke relevanta arabiska grymheter, foton på israeliska soldater som leker med palestinska barn, intervjuer med anti-arabiska araber, alla former av araber med brallorna nerdragna. Den andra sidan kommer med återvunna, till 100% förutsägbara, identiskt ordade uttalanden från diverse organisationer för mänskliga rättigheter, foton från multi-kulturella demonstrationer, fredsönskningar på hebreiska, arabiska och engelska. Ni vet vad jag menar, vi simmar alla i samma ström. Det är sällan någon överraskar, det är sällan posterna varken hör till den ena eller andra kategorin.

Wikipedia: ”Receptorer är proteinmolekyler som kan binda en mindre molekyl (ligand) och som svar på det överföra någon form av signal till cellens inre. Detta kan ske på olika sätt, ofta genom att stimulera produktionen av sekundära budbärarmolekyler (till exempel cykliskt AMP, cAMP). Resultatet av signaleringen beror på vilken receptortyp som aktiveras, samt vilken ligand som bundit. De flesta receptorer är mycket specifika för vilken ligand de kan binda, till exempel kan insulinreceptorn inte binda någon annan ligand än just insulin.”

Inför det senaste Knessetvalet förenade sig de fyra arabiska politiska partierna till en gemensam lista (kallad Den Gemensamma Listan) för att öka sin elektorala andel i parlamentet. Den gemensamma listan, ledd av Ayman Oude från det f.d. kommunistiska partiet Hadash, var mycket framgångsrika och är nu Israels tredje största parti med över 10% av alla röster.

joint list

Ledarna för den gemensamma listan gör nytta för sina väljare på Tempelberget

Inför valet talade partiet om en ny sorts politik med arabiska ledare som inte endast skulle ägna sig åt att debattera konflikten utan även aktivt driva frågor för att förbättra de arabiska medborgarnas situation, i första hand angående större jämlikhet i utbildning, arbetsmarknad och boende. Entusiasmen inför det nya politiska fenomenet var stort, inte endast bland palestinier utan även bland judar från den israeliska vänstern. Jag kunde inte hitta några siffror på hur många judar som röstade för den gemensamma listan, men intresset var så stort att partiet öppnade ett kampanjhögkvarter drivet på hebreiska i Tel Aviv. De kometer som nu leder den gemensamma listan är samma politiker som tidigare ledde de fyra arabiska partierna. Under den senaste månadens oroligheter har den gemensamma listan gjort det man logiskt sett kunde ha väntat sig, d.v.s. ingenting. Ledningen, under det nya pragmatiska arabiska hoppet, Ayman Oude, har inte fördömt våldet utan bara varit en flödande källa av klichéer, milt uppviglande och utan ett uns av nytänkande. Man kan tydligen inte lära gamla politiker att sitta. En del av mina vänner har uttryckt sin besvikelse och förvåning över Ayman Oude. Besvikelse kan jag förstå, men förvåning? Hello!!!!! Idén om ett progressivt, ansvarstagande arabiskt parti var oerhört tilltalande och vann gehör hos de israeler som har sina receptorer på vänster sida. Som det verkar nu blev det återigen bara en tummetott.

Finns det något liknande receptorer i vårt psyke? Är Facebookposter en sorts ligander som antingen passar de pusselbitar vi har i hjärnan, eller inte, och därför inkorporeras eller förkastas, inte beroende på sanningshalt eller relevans utan beroende på om dess utbuktning passar någon inbuktning vi har? Än värre, passar knivskärandet receptorerna hos en generation unga palestinier som matas med bilder av IS dödsromantik? Och finns det i så fall något vaccin?

Annonser

2 svar to “Att flyta i Facebooks mittfåra”

  1. duritzan november 23, 2016 den 2:14 e m #

    Som vanligt mycket att fundera över. Är vi människor så enögda? Kanske…
    Som när vi diskuterar de många invandrarna i Sverige. ”Ut med dem! Men rör inte Hassan för han är min vän.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: